En ”vanlig” februarilördag på Hornudden

Vaknade av att det var ljust ute och klockan var sju. Vi har inte riktigt vant oss vid ljuset på morgonen, utan är lika förvånade när vi går ner till jobbet och det inte är mörkt längre. Först ilade vi ner till ”kuvösen” för att duscha de nyympade tomatplantorna. De ser finfina ut och förhoppningsvis så kommer alla att växa ihop inom några dagar.

Sen upp i restaurangköket för att förbereda kvällens Alla Hjärtans Dagbuffé. Mats skivade det rökta lammet, jag satte deg till tunnbrödet, stekte champinjonerna och rostade solroskärnorna som vi sen gjorde solrosmassa till semlorna på. Sen frukost – havregrynsgröt, förstås! Under frukosten pratar vi om LRF-mötet som Mats deltog på i torsdags. Vi är väldigt förundrade och förvånade över att det verkar vara sådana positioneringar mellan ekologiska odlare och konventionella – i alla fall i Sörmland. Det är en ny insikt för oss. Vad beror det på? Vi spånar och har alla möjliga spaningar. Efter frukosten går Mats ner till Sjöstugan och städar eftersom vi får bastubadande gäster till kvällen.

Jag ringer Elisabeth som hört av sig tidigare gällande en middagsbokning. Vi pratar om hur, pris och när. Bokar upp en sommardag för att fira examen och födelsedag med släkt och vänner. Vi ska höras igen gällande menyn men mycket grönt vill hon ha. Jag kollar mailen och kommer på ett par saker som vi borde ha tagit med i går när Linda och jag gick igenom CSA föreningens stadgar. Jag får svar snabbt och ändrar så att det ska vara klart när hon tar vårt förslag till styrelsen. Upp i köket igen för att baka focaccia, grädda semlorna och fortsätta med förberedelserna. Solen skiner, det är plusgrader även utomhus och fåglarna kvittrar för fullt. En promenad i ”vårvädret” skulle sitta fint … Men inte en chans, har ju hänt förr att vi tyckt att vi legat bra till och sen blir det stressigt den sista timmen innan gästerna kommer i alla fall. Mats kommer och säger ”Det är varmt och skönt på balkongen, ska vi äta lunch ute?”. Det gör vi, sitter i solen och lyssnar på fåglarna. Tanken slår mig att det skulle vara coolt att spela in fågelsången och lägga ut på Facebook, men samtidigt går fläktmotorn i gång så det får bli en annan gång. Några djupa andetag av vårluften och in i köket igen. Lammsmäckorna ska göras av lammfärsen som Håkan från Enköpingsnäs kom med i går. Idag blir det dragonvinäger i stället för äppelcidervinäger i dem. Riktigt bra!

Oskar kommer med rosor! Han tar tag i äggkokningen, kryddgröna såsen och shotsen. Telefonen ringer och det är M-L som bokar bord för tre personer till brunchen i morgon, söndag. Kul!

Mats är klar med städningen och kommer för att fixa klart i restaurangen nu när vi rosor att pynta med. Han dukar klart, fixar sallat och smågrönt till buffén. Jag skalar äggen och dekorerar dem, vissa med majonnäs och andra får även lite fermenterad tomat (en riktig umamibomb).
Vi jobbar på och skämten haglar – ibland så att jag får ont i ”skrattmusklerna”. Det är nyttigt har jag hört … Jag kollar mailen, ingen avbokning än. Passar på att svara på barnbarnet Ottos mail – så kul att vi kommit i gång att skicka mail, sen fikadags och vi kvalitetssäkrar focaccian. Den får godkänt, kanske kunde vi ha tagit två var … Vi fortsätter att diskutera hur tongångarna på LRF-mötet var i torsdags. Alla tre är vi så förvånade över de konventionella böndernas uttalade inställning till ekologiska odlare. Upp i köket igen för att göra det sista. Då ringer telefonen. Två personer som fått förhinder och inte kan komma. Detta är en av de tråkiga bitarna med att driva restaurang. Vi har stort fokus på att minimera svinn och det blir svårt med sena avbokningar och ”no shows” (avbokning och utebliven närvaro).
Klockan 18.30 kommer våra glada gäster. Alla utom två. Jag sms:ar efter en halvtimme, för kanske hade de missat tiden, inget svar så jag ringer och får intet svar då heller. I detta läget är jag extra glad att vi är tydliga vid bokningsbekräftelsen: har du bokat och inte kommer så fakturerar vi halva summan. Det är inte skoj – för någon – och det fanns säkert en anledning till att de inte kom. Men det hjälper inte oss i vår verksamhet. Gästerna i restaurangen mår gott och Mats tar hand om dem. Oskar och jag fixar i köket och ibland blir det mer innovativt än planerat. Då trivs vi och sporras till än mer för när vi är köket så planerar vi samtidigt – både för morgondagen och för sommaren.

Mats kommer ut i köket och säger att gästerna är så mätta att de knappt orkar någon dessert … Jo, lite tar de i alla fall, men vi inser att det kanske var i mesta laget att börja med en soppa och portionsfocaccia. ”Hur ska vi göra nästa år, då är Alla Hjärtans på en fredag och det är ingen Mello att konkurrera med”. Diskussionen pågår ett tag, men vi kommer inte till beslut. Det är ju ett år dit! En efter en droppar gästerna ut ur restaurangen och vi sätter oss själva och äter. Klockan är 21.30 och det är nästan så att jag nöjer mig med en semla, men Mats och Oskars skratt när jag säger det gör att jag ändrar strategi och äter lite mat före. Semlan satt extra fint efter ägg och sallad! Vi diskuterar menyn, årets bruncher och påsken. Ska vi ha caféet öppet på påskafton, ska vi testa vår nya smörgåsgrill då och vem ska jobba. Massa frågor, men inte så många svar. Kollar mailen och har fått ett mail från Daniel som frågar om han får ta med sig en kompis på ett grönsaksmöte vi ska ha här på Hornudden om en månad. Klart han får! Superkul om vi blir många ekologiska odlare som kan utbyta erfarenheter.

Oskar åker hem, Mats och jag tar städningen – vi har ju närmare till vårt hem och i morgon ska vi vara på plats senast klockan åtta så att brunchen är framdukad i tid. Livet är både gott och skoj.