Ett av målen med projektet Klara Färdiga Gå var att ta fram ett vägledningsprogram och vi är superstolta över att ha nått målet trots att en pandemi härjade under större delen av projekttiden. Samtidigt som vi tagit fram detta arbetssätt har vår verksamhet varit till stor hjälp för flera ungdomar. Resultat kan mätas på många sätt såväl kortsiktiga mål som långsiktiga effekter. De sistnämnda är omöjliga att mäta efter ett treårigt projekt – det säger liksom sig självt. Vi anser att egentligen är det en förstudie vi har gjort för den modell vi tagit fram kommer att anpassas efter de ungdomar som deltar. Men vi vill mäta resultat i siffror och i mjuka värden – vi ser till båda!

I siffror mätt så har 24 ungdomar tagit del av projektet och Hornuddenmodellen som drivs i en annan regi fr.o.m 1 jan 2022 och av dessa har 18 stycken deltagit mer än en vecka. Av dessa 18 ungdomar har fem fått jobb, sju gått till studier, sex har gått till annan planering (t.ex daglig verksamhet eller praktik). Vi har fortfarande kontakt (mail, sms  & telefon) med flera av de deltagare som gått vidare för att följa upp och fortsätta stötta.

Vi fortsätter alltså att jobba vidare med det arbetssätt som vi tog fram i projektet Klara Färdiga Gå, men vi har anpassat det efter de förutsättningar vi har nu. En stor förändring är att vår projektledare Michaela sedan 1 januari 2022 är anställd på Thomasgymnasiet som projektledare i det nya projektet React EU Ung comeback med projektägaren Samordningsförbundet RAR Sörmland. Att Michaela inte är med i vårt gäng innebär bland annat att vi inte ansvarar för samordningen av deltagarnas myndighetskontakter längre, men även att vi organiserat om. Projektnamnet Klara Färdiga Gå tillhör ju projektet så vårt arbetssätt som vi tagit fram har vi gett namnet Hornuddenmodellen. Modellen drivs inte av Hornuddens trädgård utan av Horntorpet  (Hornudden Utveckling AB) – sedan den 1 jan 2022.

Hornudden utveckling har  ett ramavtal med kommunen som bl.a innebär att skolor som har elever som inte mår bra i skolan, är skolskadade eller bara behöver komma till en annan plats än skolmiljön ska kunna erbjudas en plats på Hornudden. För att vara tydlig: Hornuddens trädgård står för platsen och Hornudden Utveckling driver verksamheten inom Modellen som togs fram i projektet 

En verksamhet (helst flera verksamheter) som Hornuddenmodellen eller liknande behövs för att stötta och komplettera skolans arbete med de ungdomar som den ordinarie skolan inte är anpassad för.. Detta är inget nytt och vi kan relatera till vår (Karin & Mats´) matematiklärare i gymnasiet, Gun Landén, (född för mer än 100 år sedan) som sa “Det handlar inte om att alla barn ska ha samma chans/möjlighet i skolan, det handlar om att alla barn ska få SIN chans“. Inget nytt under solen, men i vår tid krävs andra metoder och arbetssätt och en ständig utveckling av dessa.

Vi har sammanfattat vårt arbetssätt/vår modell i åtta viktiga framgångsfaktorer:

  1. En engagerad, transparant och framåtsyftande relation med de av kommunens personal som är ansvarig för ungdomarna.
  2. Att det finns tid för att prioritera samordningen – hos kommunen eller hos företaget/organisationen.
  3. Frivillighet när det gäller ungdomarnas deltagande.
  4. Individualiserad verksamhet. Det som passar för en deltagare funkar inte för en annan – lyssna in och var lyhörd. Många av ungdomarna upplever att de inte blivit lyssnade till.
  5. Samordningen är central. Mellan och med myndigheter samt tillsammans med föräldrarna.
  6. Att organisationen har ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från den individuella nivån och förmågan samt en människosyn med inställningen att människan är fri, kan tänka, har en vilja, har ansvar och kan påverka sin framtid.
  7. Att det finns förståelse och planering för att det tar tid att bygga relationer och skapa trygghet. Ungdomarna kommer för att lära sig – olika saker!
  8. Grunden i modellen är engagemang, uthållighet och TID vilket i slutändan innebär att de avtal och överenskommelser som görs ska ha ett långsiktigt perspektiv.