Plötsligt händer det! I några år har vi pratat om att vi ska köpa in några nät. Men sen har vi landat i att “När sjutton ska vi hinna med det också, var ska vi ta den tiden??” Men i förra veckan händer det, Mats beställde två fiskenät och sen tog det bara några dagar så var han och Camillo ute med lilla roddbåten och la ut nät för första gången på säkert minst 20 år. Sen vi drog i gång projektet med gårdsbutik, restaurang och nytt växthus så har vi fått prioritera annat än (riktigt) nätfiske för att verksamheten skall funkar.
Vi har alla lite blandade minnen kring att lägga ut nät och för min del (jag som stod på land och tog bilder när de la ut nätet) så är minnet mer än 50 år och jag skulle ro (det var inte ett fritt val) åt farfar när han skulle vittja nätet. Det var inte kul för jag hade inte koll på skillnaden på att “ro” och “backa”. Trots allt så var jag ju en stadsunge som inte hade så mycket erfarenhet från att ro en båt och farfar var inte den med störst tålamod … Evelina (vår yngsta dotter) berättade att hennes nätfiskeminne var från hennes morfar (min pappa Bertil) och när han stod upp i båten och vittjade nätet. Hur rädd hon var över att han skulle ramla i. Flytväst var under hans värdighet då (det ändrade sig dock med åren och hälsan.
Nu har vi rensningen kvar och sen hoppas vi att vi får ihop några abborrar så att vi kan ha det på menyn – dock räknar vi med “begränsad tillgång”.
Vad det blev för fångst första gången vi vittjade? Jo, tre abborrar, en gös och en gädda samt två braxen. Nu ligger det ute och när vinden lugnat ner sig kollar vi igen och eventuellt tar upp det. Vi får se!