Det var en gång … I början av 2000-talet startades Bondens egen Marknad på Södermalm i Stockholm och året därefter bildades riksföreningen. Vi, Hornudden, var då med i den ekonomiska föreningen Rheum som var ett av de företag/organisationer som var med vid starten av marknaden. Vi var med vid mötet med John Higson innan marknaden drog i gång. Det var oerhört roligt att vara med i processen att ta fram ett nytt koncept – inte så att vi var drivande utan mer i “ytterkanten” men ändock fick vi chansen att bidra med vårt perspektiv!
Vi hade ju torgvana sedan 1970-talet, men endast från lilla Strängnäs så det var verkligen en upplevelse att åka upp till huvudstaden med odlarkompisarna för att kränga grönsaker till stockholmarna. Roligast var kanske att tillsammans åka hem efter en dags försäljning och samtidigt räkna pengarna (då var det kontanter som gällde) som skulle delas upp mellan oss odlare. En härlig gemenskap, men även utmaningar eftersom vi var ett gäng som hade lika värderingar, men helt olika erfarenhet och inställning till hur försäljning direkt till konsument skulle ske. När vi klev ur föreningen försvann också möjligheten att vara med på Stockholmsmarknaden.
Efter några år startades ett projekt i Sörmland för att få till Bondens egen Marknad även här och valet föll på Mariefred. Under ett par år hade vi en drivande projektledare som höll i verksamheten och 2006 startade vi föreningen Bondens egen Marknad i Mariefred. Projektledaren blev vice ordförande och jag, Karin, ordförande. En superrolig tid då vi utvärderade vårt arbete, drev marknadsföringsprojekt, gjorde enkäter med våra kunder, samarbetade med Sparbanken Rekarne, I Mariefred.nu, Strängnäs kommun mfl samt “raggade” fler producenter till föreningen och sist men inte minst – hade möten. Då när vi startade var bredden stor med både konventionella och ekologiska torgförsäljare, blommor från Västerås, grönsaker från Tystberga och sen vi som fanns i trakten med fisk, honung, grönsaker mm.
Bondens egen Marknad i Mariefred (och senare även Malmköping) var en väldigt speciell marknad. Dels för att vi bestämde att vi som fick sälja på marknaden fick inte resa mer än 15 mil till skillnad från övriga Bondens egen Marknader där det är 25 mil som gäller. Men också för att vi släppte in hantverkare från bygden och det gjorde vi för att dels kunna erbjuda bredd till dig som kund men även för att ge en möjlighet för småskaliga konstnärer/hantverkare att nå sina kunder direkt utan mellanhänder. Vi bjöd också in författare, kockar mfl. att delta på marknaderna med samma syfte – att nå direkt till konsument – men givetvis även för att vi hoppades att våra gäster skulle dra fler besökare och som du ser så hade vi bl. a Markus Aujalay som ju inte var lika känd då om han är nu.
När vi startade vårt stora projekt på Hornudden och öppnade café 2009 var det naturligt att vi minskade ner vårt engagemang i föreningen – men vi fortsatte att åka på marknaderna.
Bondens egen Marknad var/är inte bara en mötesplats för försäljning av lokala produkter, det är också en bra marknadsföringsplats för oss som har gårdsbutiker och annan försäljning övriga dagar under året. Desto mer vår verksamhet ökade på Hornudden desto mer tvingades vi att minska vårt deltagande på marknaderna. Det gällde dessvärre inte bara för oss utan även för fler av medlemmarna i föreningen och genom åren har antalet försäljare minskat rejält och antalet torgdagar har anpassats efter medlemmarnas förmåga och de events som genomförts i Mariefred och Malmköping (som blev en annan viktigt marknadsplats).
Varför lägger jag ner denna tid för att berätta om Bondens egen Marknad och letar fram massa gamla bilder?
Jo, för vi likviderade föreningen i tisdags. Många minnen, känslor och tankar har rört sig i mitt huvud sedan dess. Visserligen har vi inte genomfört några marknader under pandemiåren så 2019 blev vårt sista år med Bondens egen Marknad i Mariefred och Malmköping. Det visste vi inte när vi under våren 2020 tog beslut om att ligga lågt, men det var ett enhälligt val hos oss som deltog på det sista årsmötet den 29:e mars 2022. Några av oss har varit med från början till slut (“ända in i kaklet”) och det är Marie på Morrarö och Dan med Björnlunda honung samt vi på Hornudden. Dan är nog den som varit mest aktiv och tagit ansvar genom sitt styrelsearbete först som sekreterare sen kassör och ordförande. Tack Dan, bra jobbat!
De senaste åren har det varit Robert på Annas Hembageri som varit vår “Marknadstrygghet” när han tagit ansvar för föreningens fortlevnad, men även för att vi ska vara realistiska. Jag ska villigt erkänna att jobba med juristen och ordföranden Robert inom vår lilla styrelse de senaste åren har bidragit till ett enklare och roligare arbete som sekreterare/kassör – och det är inte alltid ett roligt arbete … Det är mycket som under de senaste åren varit beroende av Roberts´ insats och initiativ och det är inte bara Barbro som är superglad åt detta:) Tack Robert – du är en pärla!
“Var sak har sin tid” som Barbro sa under tisdagskvällen och precis så kände vi nog alla, samtidigt som det var väldigt tydligt vilket behov vi har av att träffas.
Samtalen under kvällen ville inte ta slut och om inte vi hade behövt starta med disken efter vår “sista måltid” så hade nog hela natten gått åt. Barbro hade med sig en present – en ljuslykta som vi hade tänd när vi diskade klart och den blir liksom en påminnelse om våra marknader tillsammans och vem vet vad som händer framöver. Kram på dig!
Otroligt synd men var sak har sin tid.
Vi får bli flitigare besökare hos Er på Hornudden
Jo, precis, visst är det så och ni är varmt välkomna till oss på Hornudden. Karin & Mats
Karin!
Läst ditt fina inlägg med tårarna strömmande!
Ja, Bondemarknaden har varit så betydelsefull föör mej, dels alla underbara människor jag träffat, men också som starten på min tillvaro som marknadsknalle, att ni öppnade dörren för mej!
Hoppas jag ska kunna ta med Gudrun till ert fantastiska ställe i sommar, har förvarnat henne att ha det som mål!
Barbro
Tack Barbro, härligt att höra att Bondens hjälpte dig i ditt företagande – som det ska vara och visst är det trist när en tradition försvinner. Du satte ju så bra ord på det. Vi ser fram emot att se dig och Gudrun här på Hornudden i sommar. Kramar från Karin & Mats