Årets medvetna julklapp utses varje år av Klimatklubben och Medveten Konsumtion. Med syftet att styra julhandeln mot en hållbar framtid och lyfta de viktiga frågorna i samhällsdebatten.
Här på Hornudden har vi som tradition att varje år uppmuntra till att ge ätbara klappar och upplevelser. Inte bara för att det är vad vi kan erbjuda utan för att det är mer långsiktigt hållbart än att ge prylar som vi inte alltid behöver. I år passar det alltså oss att lyfta fram Årets medvetna julklapp 2025. Läs vidare: fortsättningen är en ”saxad” text som hämtats från Klimatklubben.se
2025 års medvetna julklapp är: Det lokala och ekologiska mathantverket
När samhällsdebatten kretsar kring beredskap å ena sidan och klimatkris och ekosystemkollaps å andra sidan är maten den givna brobyggaren däremellan. Det lokala och ekologiska mathantverket gynnar den biologiska mångfalden, stärker självförsörjningen, skapar lokala arbetstillfällen, stärker lokal ekonomi och främjar såväl vår som planetens hälsa. Årets medvetna julklapp tar ställning mot onödig ny konsumtion, ökande prylberg, bekämpningsmedel och utsläpp, och fokuserar i stället på det som är viktigt, värdefullt och nödvändigt. Det ger också en möjlighet att värna om lokalsamhället – platsen vi bor på – och lär oss att uppskatta vår livsviktiga mat.
Årets medvetna julklapp är det lokala och ekologiska mathantverket!
Kombinera julens glädje med att stötta framtiden
– I en tid när allt känns dyrt och svårt är det lätt att glömma att vi faktiskt har makt, makten att välja vad vi köper och vem vi stöttar. Det lokala och ekologiska mathantverket är ett perfekt sätt att kombinera julens glädje med medvetna val som gynnar både lokala odlare och vår gemensamma framtid, säger Helena Byman, ordförande Medveten konsumtion.
Julklapp och inlägg i samhällsdebatten
Denna ätbara klapp är inte bara ett härligt sätt att unna någon en god måltid, utan också ett viktigt inlägg i samhällsdebatten. Forskning visar scenarier där Sverige skulle kunna bli självförsörjande på basvaror och samtidigt sänka jordbrukets klimatavtryck med 90 procent, genom att ställa om till ekologisk och kretsloppsinriktad matproduktion med rätt förutsättningar. Ett giftfritt jordbruk är inte en idealistisk dröm, det har potential att fungera i praktiken. Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit från 75% på 1990-talet till 50% idag – en oroande utveckling i tider av global instabilitet.
Traditioner och beredskap i ett
– Att hållbarhet och resiliens är tätt sammanlänkade syns tydligast i matproduktionen. I det lokala mathantverket skapas traditioner och gemenskap, parallellt med motståndskraft och beredskap. En god julklapp i ordets alla bemärkelse, säger Sandra Runsten, ordförande Klimatklubben.
Texten är hämtad på Klimatklubben.se där Maria Soxbo maria@klimatklubben.se och Jennie Grute jennie.grute@medvetenkonsumtion.se anges som kontaktpersoner
