Vi har fyra växthus och en odlingstunnel. Av dessa värmer vi två med värme från Mälaren tack vare en värmepump. De växthus som vi värmer har dubbelskiktad plast som täckmaterial och energiväv. Energiväven är guld värd och klimatet i växthuset blir mycket jämnare med den än utan. Det största växthuset som är 600 kvm har vi inte värmt på många år och när det byggdes 1974 fram till för drygt 10 år sedan värmdes det med olja. Under några år var det flis och pellets som stod för uppvärmningen i det huset samt det minsta växthuset (125 kvm) men sedan några år tillbaka värmer vi dem inte alls. I stället har vi förskjutit säsongen så vi planterar ut tomatplantorna först i början av juni vilket gör att vi får en senare skörd men mycket lägre kostnader och klimatpåverkan.
En höst som denna, när vi inte haft någon ”riktig” frost alls har vi kunnat skörda tomater i detta ouppvärmda växthus fram t.om mitten av oktober och det är fantastiskt eftersom nätterna var så kalla under sommaren så försköts tomatskörden rejält. Vi hade superfina tomatklasar, stora, friska – men gröna i slutet av augusti och Tord var orolig och trodde inte att de skulle hinna mogna. MEN, det gjorde de och det var inte alls mycket att plocka av innan han rev ut plantorna. Vi kallar det timing …
I det ena uppvärmda växthuset håller Tord på nu och river ut det sista, idag är det gurkplantorna som bärs ut. Det är andra omgångens gurkplantor och i år har vi lyckats leverera gurka till våra CSA:are varje vecka sedan början av maj och oktober ut. Det är både fantastiskt och helt otroligt.
I det minsta växthuset växer fortfarande paprikan och i går plockade jag två lådor med färgad paprika. Ja, de är inte perfekt färgade – men för att vara i november duger det gott.
Vem får äta paprikan då? De finns ju ingen i de lokala butikerna.
Vanligtvis är det våra Andelsmedlemmar (våra CSA:are) som vi levererar grönsakerna till men årets leveranser tar slut i oktober så det blev en liten utmaning nu när vi har skörd in i november. I år har vi löst det så att de som vill av CSA:arna kan boka en veckokasse med paprika, tomater och lite annat så länge vi har och de kan även beställa till grödor som selleri, purjo och grönkål. Superkul tycker vi att vi kan förlänga säsongen och vi märker att det är mycket uppskattat av de som får grönsakerna. Vem vet hur vi utvecklar detta.
Vad händer sen i växthusen? Det är ju vinter snart.
I det största växthuset, som tar ett tag att röja klart, kommer vi att så spenat, rucola och machesallat samt sätta tre sorters olika vitlök. De vilar under vinter – oftast, ibland växer de redan under november och december, det beror på temperaturen utomhus. I vår när de växt till skördar vi dem och sen hamnar de också i lådor till våra CSA:are och du kan säkert förstå att de längtat eftersom det inte blir något färskt under vintern. Spenaten är magisk och vi äter själva varje dag under hela våren.
I paprikaväxthuset försöker vi tömma helt för att minska trycket av skadegörare som vita flygare, löss och spinn. Vi brukar inte lyckas men det vet vi ju inte när vi försöker, ambitionen finns i alla fall. Det huset är så lagom stort, blir snabbt uppvärmt solen och är väldigt skoj att jobba i. Det huset byggdes på 1960-talet, då med träspröjs och glas, och under 80-talet fick det plast istället för glas. Från jordgolv och stora problem med ogräs och skadegörare till att farbror Bernt och jag la in betonggolv 1984 gör att vi nu har avgränsade bäddar i huset. Bäddar som vi bara får ha fram till 2030 enligt de senaste EU-reglarna gällande ekologisk odling. Hur gör vi sen då? Det får vi se, vi tar fem år i taget.
Om knappt en månad serverar vi Adventslunch i restaurangen och om vädret håller i sig kommer vi att kunna skörda lite grönt och vi har förstås både torkat och fryst in tomater men några färska tomater blir det inte i år. Nästa år har vi ambitionen att odla mer vintertomater och göra piennolos (ett intro först sen visare de hur man gör) – bara för att det är skoj och coolt att ha färska tomater i januari.