Varför ställer jag (som certifierad ekologisk odlare sen 31 år) mig den frågan? Jo för den organisation som vi sen mer än 31 år sett som förebild, förespråkare för våra värderingar och som vid många tillfällen varit en väldigt bra samarbetspartner lyfter fram veganskt istället för ekologiskt. KRAV försvarar sin senaste marknadsföringskampanj med att den är vegansk. Vegansk! Varför i hela världen marknadsför KRAV veganskt?

Vi anser att det inte är helt OK att de som ansvarar för att marknadsföra vårt gemensamma varumärke för ekologiskt istället väljer att marknadsföra veganskt för att det är mer hippt/trendigt/coolt/säljande just nu. Notera att det inte är organisationen som helhet det gäller, det är de som har makten och är ansvariga för marknadsföringen av vår ekologiska certifiering som vi ifrågasätter. Vi värderar heller inte tatuering som handling utan det vi anser minskar förtroendet för KRAV är att de i går erbjöd gratis tatuering av KRAV-märket.
Igår kunde vi t.ex.på KRAV:s facebook-sida läsa flera kommentarer där följare frågar om färgerna som används vid tatuering är ekologiskt certifierade och KRAV svarar vid många tillfällen att färgerna är veganska. Att en produkt är vegansk innebär att den inte innehåller något animaliskt. Det kan alltså vara hur ohållbart som helst och behandlat med vilka gifter som helst. Nu är det så att de flesta veganer bryr sig även om miljön och vill ha/kräver ekologiska produkter så många gånger är det schyssta produkter även sett ur ett ekologiskt perspektiv. MEN det är inte självklart. Det finns inga krav på varken social eller ekologisk hållbarhet i begreppet vegansk för där är det hänsyn om djuren som är i centrum.

Några spännande frågor vi ställer oss (läs ironiskt):
1. Det finns risk att märkningen urholkas, för vilka kriterier finns för KRAV-märkning av människa? Har hört att det finns ett första underlag …
2. Att ha KRAV-märkningen på synlig plats är att jämställa med en annons och borde rimligtvis ersättas på något vis. Ett förslag skulle då vara att den certifierade företagare som tatuerar sig behöver inte betala avgiften längre. Men hur ersätts den vanliga konsumenten – rabatt på veganska produkter??
3. En KRAV-märkning av människa kan ju leda till felaktig kravmärkning på sikt, beroende på ev. ändrade rutiner & giftanvändning (intag). Kommer man då att tvingas ta bort den om man ändrat livsstil totalt?
4. Hur ska KRAV finansiera och organisera kontrollen av de KRAV-märkta människorna?

Om de på KRAV:s marknadsavdelning har den uppfattningen att gratis tatuering bygger vårt gemensamma varumärke bäst så är det en sak som vi alltså är flera som ifrågasätter. Ur vårt perspektiv så har man inte förstått att uppdraget är att stärka ekologiskt och inte att lyfta fram veganskt. Tyvärr så anser vi att en kampanj som denna urholkar varumärket och gör att det tappar förtroende hos många av våra ambassadörer. Vi som är “frälsta” sen många år upplever att det finns en viss desperation hos KRAV att nå fler konsumenter men att strategin slirar och är bra nära dikeskanten nu.

PS. Det är tydligen inte en ny idé utan det var alltså på tal för sju år sen också och då kunde du läsa på KRAV:s facebooksida: “Om du vill tatuera KRAV-märket, tänk på att du måste följa KRAV-reglerna – mycket utevistelse, KRAV-märkt mat och möjlighet för utlopp av dina naturliga beteendemönster! 😉 Kristoffer har tatuerat KRAV-märket på armen. Snyggt!-.” Hämtat här! M.a.o så har det hänt något- frågan är om det handlar om utveckling eller avveckling;).

6 Comments

  • Ja vad ska man säga, hur ska de med kravcertifierad nöt, lamm, kyckling, ägg, fisk & grisproduktion göra, gå ur KRAV?

    • Det hoppas vi verkligen inte. Sverige behöver KRAV-kött – inte bara vi i vår restaurang;). Men det är inte nytt att veganskt lyfts fram som om det är miljövänligt och det blir så skevt när det är vårt ekologiska certifieringsorgan som gör det – för som vi ser det stärka varumärket KRAV.

  • Hej! Spännande frågor! Men är inte vegansk kost alltid mer hållbar än någon annan? Alltså mejeri och nöt/gris är enormt resurskrävande för planeten. Så det bästa vore väl om kravmärkningen också börjar innefatta veganska restauranger. Och de som serverar dessa klimatfarliga produkter (mejeri/nöt/svin) borde få sin märkning indragen. Det finns ju inget miljövänligt med en djurproduktion egentligen.

    • Hej Sanna!
      Visst är det spännande och viktiga frågor!
      Vi har några frågor till dig så att vi pratar om samma sak: Vad innebär hållbar för dig? För oss är hållbar ett väldigt luddigt begrepp som används i alla möjliga sammanhang. Detsamma undrar vi gällande miljövänligt – vad menar du då? Miljövänligt är för oss ett väldigt komplext begrepp med flera delar som också kan tolkas på många olika sätt. Ser du till klimatförändringarna som sker pga växthusgaser eller är det ett öppet landskap och den biologiska mångfalden du avser med miljövänligt?
      – När det gäller KRAV-märkning av veganska restauranger så finns den ju redan. Om du går in på KRAV:s sida som gäller restauranger så hittar du fler restauranger som är både veganska och KRAV-certifierade. Tror inte att det är någon som är certifierad på högsta nivån, men det finns de som har två av tre stjärnor vilket innebär att minst 50% av kostnaderna för deras inköp av råvaror är ekologiska. Ekologisk innebär ju kortfattat att produktionen skett utan kemiska bekämpningsmedel och fossilkrävande konstgödning. I dagsläget kan vi inte se några hinder för veganska restauranger att KRAV-märka sin verksamhet för numera kan även restauranger välja ekologiskt oavsett vilken produkt de vill köpa. Det har hänt mycket på tio år när det gäller det veganska och ekologiska utbudet även på grossistnivå.
      Visst är det så att köttproduktion är mer resurskrävande än produktion av vegetabilier. Samtidigt som det är en förenkling för allt är en del av en helhet och vi fortsätter gärna diskussionen när du svarat på de första frågorna. En spännande och viktig diskussion, som sagt! //Karin och Mats

  • Ett hållbart lantbruk är för mig ett kretsloppslantbruk där man försöker maximera utnyttjandet av ekosystemtjänster (naturens gratistjänster) i verksamheten. Det som verkligen behövs då är biologisk mångfald, alltså ett myller av organismer av alla de slag:

    • Gott om pollinerande insekter ger ”gratis” god befruktning och ökar skörden
    • Ju fler arter – desto större chans till balans mellan ”skadegörare” och deras antagonister i odlingen. T.ex. Spinnkvalster kan orsaka stora problem i gurkodling, finns tillräckligt med rovkvalster äter dom spinnkvalster och odlingen kan räddas undan katastrof utan att tillsats av kemisk bekämpning behövs. ”Gratis”
    • En klövervall är en ren läkekur för en trött jord. Den behövs i växtföljden för att hålla jorden i god form, den har också förmågan att binda kväve från luften till jorden. Klövervallen är ett fint foder för betesdjuren. Pusselbitarna faller på plats om betesdjur finns i odlingssystemet.
    Jorden kommer i god form och betesdjuren får fin mat, ”gratis”

    Målet med den hållbara gården är att göra den här listan så lång som möjligt. Men med låg biologisk mångfald är risken stor att listan blir väldigt kort! Hur gynnar man då den biologiska mångfalden?

    Jo, inget gynnar biologisk mångfald så mycket som betesdjurslandskapet. Det innebär för mig att vi behöver betesdjuren! Även om dom släpper ut koldioxid och metan. Det finns väldigt få problem runt omkring oss där det finns en lösning som är 100 % rätt – oftast får man välja en kompromisslösning som känns mest rätt. Så blir det också med frågan betesdjur/ej betesdjur i våra odlingssystem. Jag tror att fördelarna överväger nackdelarna.

    MEN: här pratar jag om betesdjur – alltså djur som verkligen är ute och betar och på så visa skapar det biologiska mångfaldslandskapet. Djur som står inne på en betongplatta och får sin mat serverad gör ingen nytta , och dom djuren behöver vi inte, och vi ska heller inte äta sånt. Alla djur, oavsett djurslag, måste förstås också födas upp på ett etiskt bra sätt för att det ska vara OK – KRAV-certifierat. Dock behöver vi inte äta så mycket kött som vi gör nu. Välj rätt sorts kött (betesdjursköttet är mest rätt) och ät mindre kött totalt sett.

    En glidning från att prioritera KRAV-certifierad mat mot att mer prioritera veganskt eller lokalt känns farligt. Inget fel på veganskt eller lokalt så länge produktionen är enligt KRAV, men om den inte är det?? . All mat är lokal någonstans, men inte alltid jättebra för det??

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *