Ranking och recensioner – vem kan man lita på?

Inte mycket som är nytt … Det har många av oss både läst och hört ett flertal gånger, men vissa händelser väcker mer uppseende än andra. Vissa kan konsten att få uppmärksamhet och andra förtjänar det av sig själva;).

En som kan konsten är definitivt journalist Oobah Butler, Vice magazine. Han startade en fiktiv restaurang 2017 med namnet The Shed at Dulwich med målet att bli den högst rankade hos Trip Advisor i hela huvudstaden. Det tog några månader – men han lyckades! Bästa restaurangen i London enligt Trip Advisor fanns/finns alltså inte – se filmen här. Oobah kan konsten att fejka blanda annat efter lång träning då han mot betalning skrev falska positiva recensioner åt företag som ville få fler besökare genom att komma högre upp på rankinglistor.

Inget nytt, som sagt, att man inte bara kan gå in på Trip Advisor eller andra rankingsidor och tro att man kan få veta vad som är den bästa restaurangen, hotellet eller eventet. Nu är det bevisat – allt kan vara fejk! Det gäller att var kritisk när man ska ta reda på vilket företag som är det ”bästa” för som Elle skriver ”Så hur bra är vi egentligen på att värdera vad vi ser och hör, och hur mycket låter vi oss styras av den allmänna opinionen?”  

Tänk på det när du läser recensioner. Jag har varit med om att få uppmaningen att skriva positivt om en kollega (utan att jag besökt företaget), har haft kunder som lovat att ”sänka oss” genom att skriva urdåliga recensioner, att vi fått recensioner från personer som aldrig besökt oss, har uppmärksammat när företag gjort en satsning och fått kompisar att skriva positiva recensioner och därmed klättrat i rankingen. Så funkar det och det är bara att ”förhålla sig till”, vilket ur mitt perspektiv innebär att både själv var kritisk och använda sunt förnuft när jag läser omdömen och recensioner, men även att anta och hoppas att de egna kunderna och besökarna gör detsamma.

  
Ibland undrar jag vad som får någon att skriva en recension med bedömningen 1 av 5. Kan det vara så dåligt? Det finns väl alltid något som är bra, eller? Om maten håller låg kvalitet så var säkert någon i personalen i alla fall värd en trea, eller toaletterna var rena, eller stolarna snygga … Min hypotes är att den som ger ett företag ett av fem mår inte bra. Att dessutom sätta en etta av fem möjliga utan att motivera är mer än oförskämt – tanken med recensioner är ju också att företaget ska ges tips om hur man kan förbättra och ges ingen info om vad som inte levde upp till förväntningarna så är det ju omöjligt. De personer som sätter ettor behöver säkert det för att få känna sig bättre till mods, ett sätt att avreagera sig på någon/något som man inte har en relation till och inte behöver träffa igen. Någon dag ska jag göra en vetenskaplig undersökning och få det verifierat!!!

-Om jag skriver recensioner själv?? Ja, faktiskt gör jag det. Ser det som att det är bra för mig att testa hur det är att vara på ”andra sidan” och på något sätt vara ”min egen gäst”. Tycker det är nyttigt och jag vill tro mig om att jag har förmågan att tänka mig in vad som kan ligga bakom vissa händelser – även när jag är gäst. Ödmjukhet och att försöka förstå är rätt schyssta egenskaper  – jag jobbar på att utveckla dem. Jag lämnar inte gården så ofta (håller mig gärna innanför gröna grinden) så varje gång jag är på ”utflykt” så är det ett ”studiebesök i verkligheten” och gillar jag verkligen att kolla in, hitta smarta lösningar och lära mig av andras företagande – också kallat benchmarking. Ska faktiskt på ”studiebesök i verkligheten” i kväll och kanske skriver jag en recension. Jag räknar med att det blir en rackarns positiv sådan – något annat skulle vara en besvikelse;).

OPS. Nu ramlade jag dit igen! Detta med förväntningar… brukar vara grunden till besvikelser. Jag tar om: ”Jag ser fram emot kvällen och ska ta mitt ansvar för att det blir en rackarns bra kväll. Är inte maten OK ur mitt perspektiv så får jag njuta av sällskapet desto mer”;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *