Perenna grönsaker – hur svårt kan det va´?

Den här tiden på året får verkligen sinnena starka upplevelser i växthuset. Vattna tomaterna och det doftar starkt från tomatplantorna får mig att må gott. Jag har ju ”levt med tomater” sedan 1978 – och då ska du veta att jag inte tyckte om att äta dem till att börja med. Att jobba med dem, så, plantera, sköta och plocka däremot har jag (nästan) alltid uppskattat.

Vi har ofta nya och olika projekt varje år och i år har vi ”snöat” in på perenna grönsaker (läs salladsväxter) och jag håller på och läser in mig, letar fröer och sår för fullt. Har den senaste tiden insett att odling av perenna sallatsväxter kräver tålamod – man får inte vara otålig. Det är inte min grej! Att så och sen vänta flera veckor innan de gror och ytterligare två år innan skörd – vem har sånt tålamod? Vi testade i alla fall och sådde för några veckor sedan. Första omgången missade vi att lägga i blöt och vi vet av erfarenhet att man inte alltid behöver följa såanvisningarna utan istället se det som ett test. Två olika – ett brätte blötlagd och ett brätte direktsådd.

Såanvisning från Gourmetgarage:
”Sparrisfröer kan läggas i blöt i ljummet vatten innan sådd. Så i bra såjord. Det tar lång tid för sparrisfröer att gro, flera veckor! Plantera plantorna en och en i kruka och låt de växa till sig innan de planteras ut senvår när det har blivit riktigt varmt. Nästföljande vår börjar plantorna forma sparris men skörda endast några av dem då. Vänta till nästföljande år innan skörd.”

Nu har de grott och vissa plantor (mer som strån) är riktigt långa och än så länge ser vi ingen skillnad mellan blötlagd och direktsådd. Spänningen är olidlig gällande de övriga perenna sallatsväxter: Strandkål och Den gode Henrik är två som inte visat något livstecken än. Syran och nässlorna ser finfina ut däremot. Riktigt spännande att testa nya grödor och det egna tålamodet …

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *