Hopp om framtiden

Vad lite vi vet om varandra innan vi mötts och fått utbyta tankar, dela arbetsdag och perspektiv. Det blir extra tydligt vid mötet med ungdomar från (nästan) hela världen.

Vi fick en förfrågan från tre tyska cyklister och vi sa ”Välkomna”. Vi var osäkra på hur många som var flickor och hur många som var pojkar för deras namn funkar på båda så det var extra spännande när de anlände. Det var två grabbar och en Annika som cyklat till Hornudden genom Sverige. De skulle stanna tre veckor (först två) men sen blev det nästan fyra innan det bar av till Oslo. Dock inte med cykel.

We thought that Sweden was bike friendly ...” sa Luca med stor besvikelse i rösten. Gruppen la ned massor av tid och kontakter för ta reda på om och när de kunde ta med sina cyklar på buss och tåg. Det var inte alls så enkelt som man skulle kunna tro. Cyklar är bannlysta hos SJ och på bussarna tar de bara två cyklar/tur och det ställer ju till det när gruppen är tre och bussarna går med en timmes intervall.

Vi får ofta frågan hur vi orkar (vi är ju så gamla…) ta emot ungdomar som vi gör. Svaret är att ofta ger det kraft och ny kunskap i mötet OCH ett stort hopp om framtiden. De ungdomar som kommer som volontärer bryr sig om framtiden. De bryr sig om resurser och vill ta vara på vad jorden ger. Inget får förfaras. Så skoj att se och få vara en del av detta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *