Bloggen

118 timmar

Nu har tredje och sista gruppen åttondeklassare åkt hem till Stockholm. Det blev både tomt och tyst.

Att undervisa i hemkunskap med fokus på hållbar utveckling är, som jag kanske tjatat om, inspirerande och stimulerande. Såväl att handleda eleverna i köket som att diskutera vid måltider och redovisningstillfällen. Dessutom är det kul att läsa deras utvärderingar efter de fyra dagarna.”Jag kommer alltid att minnas hur kul det var i köket.”, Jag kommer alltid att minnas bastun, maten, teorilektionerna och typ allt.” och ”Jag kommer alltid att minnas när vi åt och var samlade tillsammans.” Att läsa dem ger en kick och extra inspiration till att fortsätta utveckla hemkunskaplägren ännu mer.

SONY DSC

För att få högsta slutbetyg i hemkunskap ska eleven (bland annat) ”kunna föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en social, ekonomisk och ekologisk utveckling.” Det du!

Antalet undervisningstimmar i hemkunskap är 118 (av 6785 totalt) och därmed är hemkunskap det minsta ämnet i grundskolan. Nästa ämne ligger på nästan dubbelt antal timmar:  230 timmar. Det är musik och bild. Visst är det trevlig och utvecklande på flera sätt med kultur, men frågan är om inte de flesta ungdomar skulle ha mer nytta av goda kunskaper i hemkunskap. Vad beror det på att en grundskoleelev får så få timmars  hemkunskapsundervisning – i Matlandet Sverige ?? Vad tror du?

Matproduktion har låg status, det kom även upp på seminariet om Matens kvaliteter där Ann-Helen poängterade att arbete i ett offentligt kök är ett av de få jobb man kan få som lågutbildad. Ett problem är dock att vi behöver (säker) mat varje dag. Vi behöver  kunskap för att kunna göra kloka val – oavsett om vi ser till vår egen hälsa och ekonomi eller om det gäller vår gemensamma miljö.

En gång till, 118 timmar på 9 år och då kan skolan välja att ta bort 20% – det är helt OK enligt Skolverket. Visst kommer dessa ungdomar att kunna fixa mat som de står sig på – det är en skarp generation – men det är en utmaning för de barn/ungdomar som har föräldrar som själva känner sig osäkra i köket eller/och inte hinner ha barnen med när det ska lagas mat, tvättas eller städas.

SONY DSC

Det som gör att jag, trots en helt vansinnigt korkad timplan (sett till viktig vardagskunskap), är förhoppningsfull är dessa tre veckor med 36 stycken 14-åringar. Varför?? Jo, för i stort sett alla ville vara mer i köket. De ville lära sig mer. De ville baka, laga mat, lära sig om hur man gör allt från glass till färskost och koka fiskfond. Att det finns en nyfikenhet och en vilja att lära är så centralt!!

Det som gör mig arg och ledsen är att det inte finns en chans för hemkunskapslärarna inom det svenska skolväsendet att kunna ge målgruppen grundskoleelever det som de efterfrågar när de bara har 118 timmar!!

Grönochgråenergi

Hemkunskap 2014.3

Idag är det full fart i köket. Johan är på plats och leder arbetet. Som inledning fileade han fisk och hade knivkunskap. Alla elever samlades andäktigt runt fisken.

SONY DSC
Elin förbereder fiskskrovet som ska bli fiskfond till kvällens vitvinssås.

SONY DSC
 Kerstin rensar kardemumman som hon ska smaksätta såsen till äppelpajerna med.

SONY DSC
Isak fixar lök och morötter till lunchens ärtsoppa.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

 

 

Vad är hög matkvalitet för dig/mig??

Just det – vad är hög matkvalitet för dig? Har du funderat tidigare? Har du reflekterat över frågorna i förra blogginlägget?? Om du inte gjort det – gör det …

SONY DSC

Jag anser att det var en viss begreppsförvirring under seminariet. Att jämställa mat med måltid kan i vissa fall funka, men vid andra tillfällen så är det råvaror vi menar när vi använder ordet mat. I tidskriften likställs livsmedelskvalitet med matens kvaliteter för att sedan delas upp i ätkvalitet, funktionell kvalitet, hygienisk kvalitet, näringskvalitet, produktionskvalitet, klimat- och miljökvalitet, varumärken- och servicekvalitet. Enkelt eller hur att beskriva vad hög matkvalitet är för dig …

SONY DSC  Korvtillverkning2  Blomsallad

Just det, vad är hög matkvalitet för digMatkvalitet innebär ju ingen värdering. För att få en värdering måste du sätta låg, hög, bra, dålig, etc framför.

För mig finns det  centrala insikter som ligger till grund för vad jag anser är hög matkvalitet:
Någon får betala! 
Om vi köper billig mat så har någon annan betalat – på ett eller annat sätt – ofta miljörelaterat (arbetsmiljö, djur eller natur). Det kan ske i nutid eller som en inteckning i framtidens miljö. Självklart är det även viktigt för mig att det vi stoppar i oss är fritt från bekämpningsrester, det är ju en bärande del att vara KRAV-odlare. Detta p.g.a av att vi vill ta ansvar för att även kommande generationer ska ha möjlighet att äta mat som odlats i frisk jord. Schysst mat med andra ord!

Måltiden med de vi tycker om, älskar och vill vara med är ”superviktig” såväl för den tid vi lever i nu och för framtiden. En positiv inställning till mat som liten och ung bär vi med oss och påverkar vår lust att lära och vår inställning till mat och hur vi värderar matproduktionen. Måltiden skapar vi tillsammans och hur hög kvaliteten blir är beroende av såväl kvalitetsnivån på råvarorna som kompetensen att laga mat och dessutom hur bra kvaliteten på relationen till övriga vid matbordet är.

PS. För ungefär 10 år sedan genomförde jag en enkät och frågade drygt 100 personer om vad hög matkvalitet innebar för dem. Majoriteten svarade prisvärdhet, att få mycket för pengarna. Jag vill ju tro att det hänt en del på 10 år att fler säger att ekologiskt producerat, fräscht och smakrikt är hög matkvalitet.

Kanske är det mest en önskan för enligt Carl Jan så köper de allra flesta konsumenter billig mat (billig vid inköpet) och det är en väldigt liten grupp som har kunskap och förstår vad de köper. DS

 

 

 

 

Matens kvaliteter

Med anledning av att KSLA gav ut den lilla tidskriften Matens kvaliteter 2013 bjöd KSLA tillsammans med Konsumentföreningen Stockholm in till en fortsatt diskussion i ämnet. Vi var drygt 140 personer som bänkade oss för att lyssna på panelen som bestod av  Carl Jan, Marie-Louise, Ann-Helen och Linda .

Seminariet hette: ”Vad är matkvalitet för dig?”. Alltså subjektivt … till skillnad från tidskriften ”Matens kvaliteter”. Kvällen började med att panelen svarade på frågan och deras svar var rätt olika men hade viss samstämmighet.

morotter  ht_tomater_i_hander  ht_potatis

Carl Jan delade sammanfattade sitt svar med att vi har fem sinnen och fyra minnen. Att säga att han dissade de svenska konsumenterna är ett understatement. ”Svenska konsumenter är totalt sinnesslöa” var hans omdöme om kunskapsnivån i Sverige.

Genom att dela upp måltidskvaliteten i fyra olika sinnen gav han sin bild av matkvalitet: sociokulturellt (vad vi tycker är gott), emotionalitet (när vi som äldre mår bra av att äta det vi åt under vår aktiva ålder), kunskap (den individuella kunskapsnivån om råvaror och måltiden) och förmågan (den personliga talangen att uppleva och producera hög kvalitet). En fråga att fundera över är: ”Vad är kvalitet om du inte kan använda dina sinnesintryck?”

För Marie-Louise är matkvalitet (eller måltidskvalitet) att få valuta för pengarna, att få sina förväntningar uppfyllda och få känna sig nöjd. För henne är det viktigt att få uppleva säsongsvariationerna och att känna sig trygg både vad gäller att matdjuren har haft ett bra liv och bra slut samt att råvarorna är säkra (livsmedelssäkerhet). Sist men inte minst så är det måltiden som helhet som ligger till grund för hennes bedömning om vad som är matkvalitet.

Ann-Helen tog ett annat grepp om vad matkvalitet är och började med att tydliggöra att när det gäller gastronomi och etik så får vi tycka och välja som vi vill men när det gäller livsmedelshygien så finns det tydliga regler för oss alla. Matkvalitet för Ann-Helen själv är att det är ändamålsenligt och uppfyller hennes förväntningar samt att det är ekologiskt producerat.

Genom att visa bilder på nedlagda lantbruk, storskaligt lantbruk, stordrift av svinproduktion och samtidigt ställa frågan ”Hur många av oss har aktivt valt detta?”  visade hon på att den billiga maten i butiken betalas av någon annan – kanske på en annan plats och/eller  i framtiden. Hon poängterade även att konstgödning är den största källan till kväveutsläppen. Att fundera på är ” Kan vi se förlusten av den biologiska mångfalden även i butikerna?”

SONY DSC  SONY DSC  SONY DSC

Linda delade upp matkvalitet i Matkvalitet (de produkter som anrättningen innehåller och det sätt den tillagats på) och Ätkvalitet (miljön där måltiden intas, smaken, presentationen och sällskapet).

Hennes kriterier för matkvalitet var att det ska vara ”så svenskt som möjligt och gärna antibiotikafritt”, bra smakupplevelse, djuren ska ha haft det bra, maten ska ha varit kompetent lagad och det ska bli så liten mängd svinn som möjligt.

Sett till offentlig sektor lyfte Linda fram flera viktigt faktorer kopplade till matkvalitet:
1. Rätt personer på rätt plats! Kompetens att ställa krav där så behövs.
2. Hög kompetens i köket och bland menyplanerarna.
3. Kostchefer och politiker med ”driv och eld”.
4. Behov av gränstänjare.

Hur gick då vår (Mats och Karins) diskussion i bilen hem och vid fika bordet i dag när vi berättade för övriga i gänget om vad vi lyssnat till? Det tar jag i nästa blogginlägg!

SONY DSC

 

 

 

 

 

Hemkunskapsläger 2014.2 forts.

Idag är det städning och redovisning av matplanen som gäller. Matplanen är en tredagars planering av måltider och vissa beräkningar av vad maten innehåller. Recept finns tillgängliga och kreativiteten är stor. De får även planera in en vegansk dag för att de ska se vad som krävs för att få i sig det kroppen behöver.

Dessert-grön-grabbar

Trerättersmiddag även denna onsdag och av någon anledning blir det lätt fokus på desserten. En anledning är att de som vill får vara med och ”lägga” på faten som ska serveras. En annan att de får vara med och bestämma vad som ska lagas. Denna gång var chokladfondant önskad av många.

Vi har i övrigt haft väldigt stort brödfokus och bakat en hel del surdegsbröd men även provat på både fröfulla bikarbonatbröd och ett bröd med bara jäst. Örtbaguetten med massa basilika blev kanonbra till pumpasoppan med rostade pumpakärnor.

Trerätters-grön. liten