#Blogg100/8 Det finns hopp

Efter soppa och semla fick vi under onsdagskvällen många olika perspektiv och tankar oss till livs! Ann-Helen och Gunnar tog ett brett grepp på världens livsmedelsproduktion – från palmoljeproduktion på Sumatra till Hornuddens Andelsträdgård.

Jag lärde mig ett nytt begrepp: ”cash crops” och fick förståelse för varför fattiga bönder slutar odla mat till familjen och istället planterar oljepalmer. Från att ha haft inställningen att vi ”absolut ska undvika palmolja” blev det lite svårare efter att fått höra
– det går åt mycket mindre mark för palmolja än för att få fram samma mängd olja från oliver, raps, solros eller soja
– det är en flerårig gröda så man behöver inte plöja jorden,
– bekämpningsmedel används bara till gräset under palmen.
Som vanligt alltså: ju mer kunskap vi har desto mer komplext blir det. Vill du veta mer om palmolja – läs Gunnars blogginlägg.


Ann-Helen fokuserade på livsmedelsstrategin, visade på hur den missar målet och att den har fokus på konkurrenskraft, produktivitet och arbetstillfällen i stället för att skapa förutsättningar för ”En livskraftig matproduktion som försörjer befolkningen med tillräckligt med högkvalitativa livsmedel genom lokala och regionala livsmedelskedjor” . 

Gunnar och Ann-Helen har gjort en alternativ Livsmedelsstrategi (med det länkade citatet som ett övergripande mål) som gav kvällens åhörare hopp om framtiden efter att vi oroade lyssnat till att:
– 75% av  svenska livsmedelsindustrin är utländsk
– under en gris livstid får den 50 minuter av bondens tid
– ju rikare vi är desto mer mat slänger vi

Och ja, Ann-Helen tror på att vi kan förändra och hon märker att det finns ett ökat intresse för var maten kommer ifrån och att fler och fler vill ha en relation till ”sin bonde” precis som det utvecklas REKO-ringar i Finland och Andelsjordbruket blir känt i Sverige.

Riktigt glad blir jag när de lyfter fram utbildning och information som viktiga insatser för hur vi som konsumenter kunna göra ”kloka val” om/när vi inte har den erfarenhet och kunskap som tidigare generationer hade när självhushållning var det enda möjliga. Alltså behövs precis det Ann-Helen och Gunnar har med i deras alternativa livsmedelsstrategi:

  • Utökad hemkunskap
  • Breddade kostråden som innefattar även sociala, gastronomiska och miljömässiga aspekter
  • Stöd till utveckling av regional mat
  • Kunskapslyft för hela livsmedelskedjan.

Engagemanget under kvällen understryker det Ann-Helen tror och troligen kommer vi att ha fler kvällar när vi kan diskutera mat & miljö med målsättningen att bidra till förändringar.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *